C/O Home

IBLAND LÄNGTAR MAN LITE EXTRA MYCKET

Är ni också överdrivet nyfikna på andras boende? Kan ni också gå på kvällspromenader och undra över hur det ser ut i det där Villa Villekulla-huset eller den där våningen högst upp med terrass utåt gatan? Eller drömmer ni er bort med bilder från boenden som ligger ute till försäljning? Oj, titta där, en pool i källaren! Där skulle man bo. Och titta vilken fantastiskt lummig uppväxt trädgård. Och takbjälkarna på den där vindsvåningen! Ibland längtar man ju som sagt lite extra mycket efter att flytta. Precis så känns det när man ser bilderna från Kilian Zollsgatan i brf Mariedal. En nyrenoverad fastighet med framtagna vindsvåningar där arkitekten ställts inför spännande utmaningar och lyckats ta fram charmen med att bo högst upp vid takåsarna. Små fönstersmygar i fina bågar nere vid golvet och en luftig takrymd med fantastiska bjälkar. Och ljuset!! Man kan ju inte annat än att längta och undra vem som kommer att få husera längst upp under åsarna på Kilian Zollsgatan 4A….

Standard
Annat, Maria Rosander

BRÖD MED KÄRLEK

”A place where everybody knows youre name…”

Det är ingen hemlighet att jag trivs i mina kvarter i staden vid havet. Jag älskar hemmakänslan då jag gynnar de lokala företagarna i kvarteret. Jag hittar med förbundna ögon i de närliggande livsmedelsbutikerna. Jag är ”du” med personalen, som jag allt som oftast terroriserar i min jakt på närodlade och ekologiska livsmedel. De hissar numera röd flagg i butiken då jag kommer insläntrandes med min meterlånga inköpslista. Jag gynnar gärna den lilla bokhandeln, kaféerna, de säkert tio olika inredningsbutikerna och otalet blomsterhandlare. Jag vet allt om min frisörs kärleksaffärer. Hemma.

Nu råder dessutom bråda dagar då det nya kaféet, direkt utanför min port öppnat. Som vi väntat. I månader har det bakom förtäckta fönster byggts, fixats och trixats. Var dag har jag passerat och inte helt ogenerat försökt att få en tjuvkik, med näsan tryckt mot rutan, av vad som försiggår i den gamla bankens lokaler. Så fint det blev! Bageri och kafé med varm atmosfär och inte minst fantastisk personal, som redan nu uppvisat stora portioner av tålamod med mina närgångna frågor gällande råvaror och ingredienser. Snabbt har jag funnit min alldeles egna plats i lokalen. I myshörnan i den mjuka lädersoffan. Där tar jag en paus från viktigavardagen. Som hemma fast ändå inte. Kravlöst och outsägligtn gott. Här serveras bröd på riktigt. Mustigt surdegsbröd med tyngd. Med Italien nära närvarande. Här väger kanelbullarna tungt i handen, mättade med allsköns godsaker. En känsla av genuinitet och på riktigt omfamnar mig. Dessutom vårt lands enda certifierade slowfoodbageri. På riktigtriktigt. Här vill jag vara…

Det är fredagseftermiddag och klockan är tre. Kroppen känns övermannad av matthet efter en hel vecka av vardag. Sinnet är dimmigt och lite lojt. Om än sakta men målmedvetet styr jag stegen mot batteriladdning på lokal. Doften av nybakat omfamnar mig. Vid ”vårt” bord sitter väninnan med en stor kopp kaffe och ett leende. Jag slår mig ned med en kopp the och en scones. Afternoonteaenergi och mys. Jag njuter av miljön, av att ägaren Carmelo hejar välkomnande och av värmen från teet som sprider sig i kroppen. En timme senare lämnar jag de ljuvliga dofterna och med lätta steg vandrar jag in i ledigheten och helgen med ett frukt och nötbröd under armen. Livslustlyx på riktigt i kvarteren vid havet…

PLATS
& Bread

KÖK
Hantverksbageri

VAR
Regementsgatan 15
Malmö

KONTAKT
+ 46 (0) 700 921 975
info@and-bread.se
http://www.and-bread.se/

ÖPPETIDER
Mån – Fre 7:00 – 18:00
Lör 8:00 – 17:00
Sön 9:00 – 16:00

 

Standard
C/O Home

ATT SKAPA EN LÄNGTAN UT

Ni vet när man träffar någon som brinner så starkt. Det går liksom inte att stoppa kraften som sveper med sig allt orkeslöst precis som en medvind som ger förnyad energi till allt som kommer i dess väg. Ingenting är omöjligt och ingen detalj för obetydlig eller för liten att lämnas därhän.

Detta fick vi uppleva i fredags när vi hade ett av våra återkommande event i butiken. Tillsammans med Metro Bostad och Våningen & Villan bjuder vi fyra gånger om året in till ett omtyckt och välbesökt lunchevent i butiken där Johan Linde från Våningen är moderator. Det övergripande temat på eventen är hemmet men innehållet och experterna varierar. I fredags pratade vi Balkong & Trädgård och då gästades vi av medvinden och energiknippet Johanna Neckmar från Blomsterpigan på Hamngatan i Malmö. Att Johanna har en glödande passion för blommor går inte att ta miste på. Kärleken till blommor och den energi detta genererar går nästan att ta på. Johannas kärlek kommer från hennes mamma men det var inte förrän hon av en slump mötte en vän till en vän som hon förstod att det gick att livnära sig på sin passion. Johanna flyttade då ner från Ronneby till Malmö för att utbilda sig till florist och startade 1992 Blomsterpigan tillsammans med sin man David. I 22 år har de förgyllt sina kunders vardag och dessutom haft många prestige-uppdrag såsom bland annat vinnarbuketter till Melodifestivalen, dekorationerna till Broinvigningen år 2000 och till kungliga middagar.

Johanna har också bidragit till att försköna en speciell dag i mångas liv och hunnit binda många brudbuketter under de här åren. Med lite snabbräkning och grov uppskattning kan man anta att Johanna haft tusentals bröllopsuppdrag genom åren och ännu häftigare då att en av fredagens eventdeltagare hade anlitat Johanna för cirka 20 år sedan till sitt bröllop då hon bundit en blomsterkrans som fraktades med kylväska till Danmark där bröllopet hölls. Världen är bra liten ibland.

Man måste ha ett inre driv och brinna för det man gör för att orka finnas kvar i detaljhandeln så pass länge och Johannas drivkraft är kärleken till och passionen för blommor. Detta går inte att ta miste på när man träffar henne och när man ser Blomsterpigans skyltfönster och utomhusskyltning utanför butiken. Om ni har råkat missa deras butik lovar vi att det är värt en omväg för att uppleva på plats.

Det kommer att komma en längre sammanfattning i Metro Bostad på fredag (23/5) men det jag fick med mig och som känns applicerbart på många håll i hemmet är det Johanna sa om att bygga en bra bas med möjlighet till variation. I det här fallet gällde det växter och att bygga en långsiktig hållbar bas med grönt och göra plats för det som är mer kortsiktigt och utbytbart. Att plantera gröna, lättskötta växter i ett stort fat eller en stor kruka och göra plats för små vaser där man kan variera efter humör och säsong med olika snittblommor. Då bygger man en miljö som grönskar alltid och blommar när man vill. För den gröna basen i ett stort fat eller en låg kruka tipsar Johanna om murgröna och Drottning Dagmars Nåldyna. Om man i stället vill bygga en högre grön fond kan man använda sig av fikonträd eller vinrankor. Gräv sedan ner eller gör plats för enstaka eller flera mindre eller större vaser som kan användas vid behov för snittblommor. På så sätt får man en härlig grönska som bas och en möjlighet att variera med doft och färg när man vill. Det känns ju inte som någon revolutionerande tanke men jag har i alla fall inte tänkt på det här viset gällande gröna växter förut. Annars är det ju det där med att plantera blommor med olika blomningsperioder så att man får njuta hela året av färger och dofter. Johanna tipsar om en växt som är ganska svår att sälja för att den ser så oansenlig ut i kruka men blommar ut i större omfång och blir fantastiskt vacker sent på hösten. Den blommar med stora blå klockor och heter Cobea. Något för den som vill ha mer än bara en grön fond.

Viktigt också med skötseln. Håll bakterierna borta från vattnet i vasen genom att ta bort alla blad från den delen av stjälken som hamnar under vattnet. De nya rönen är kallt vatten i vasen – även till rosorna. Långa snittytor med vass kniv på hårda stjälkar. Och näring i vattnet! Då får man njuta av snittblommorna länge.

Tillbaka till det där med en grön skön fond som ska bidra till att man längtar ut till sin trädgård, uteplats eller balkong. Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag försökt plantera gröna växter på vår balkong. Antingen blåser det för mycket eller så är det något fel på min energi. Men Johanna gav mig i fredags den extra energi som kanske kan räcka hela vägen och envist tänker jag att skam den som ger sig! Så nu ska det minsann frodas både vinranka och rosor på balkongen. Är ni sugna på att få inspiration, energi, tips och idéer så rekommenderar vi att ni tittar förbi Blomsterpigan för att ta del av passionen och få den kraft ni behöver för att skapa den där utemiljön precis så som ni vill ha den. Och då skapar ni också svaret på den centrala fråga som Johan Linde så träffsäkert ställde i fredags: Hur längtar jag ut till min uteplats?

Standard
C/O Home

MED RYNKBANDSKROKAR I FICKAN OCH EN SKRUVDRAGARE I HANDVÄSKAN

Det finns ingen dag som är den andra lik. Det enda som går som en röd tråd i vår verksamhet är att vi bär möbler nästan varje dag. (Och man blir starkare om någon undrar). Inga projekt är för galna för oss och en resa till vänner och familj i Stockholm eller Örebro innehåller numera alltid en leverans eller ett kundbesök. Det finns många småföretagare som har suddat ut gränserna mellan arbetsliv och privatliv men har alla lika roligt som vi? För en som har svårt att göra något utan att planera i förväg har det varit en lärorik resa men det finns en fantastiskt stark positiv kraft i en verksamhet som hela tiden ställer nya frågor och presenterar nya utmaningar.

Under min aktiva tid som tävlingsidrottare kretsade allt kring att försöka hitta utmaningar och positiv energi i vardagens träningslunk eftersom de stora tävlingarna och ’kickarna’ är så få i relation till all den tid man lägger ner på träning. Det är ganska enkelt, gillar man inte att träna och att prestera sitt bästa under träning kommer man inte heller att kunna prestera som bäst när det gäller. Det man gör på träning är basen för det man kan göra i en tävlingssituation – tränar du bra, tävlar du bra. Som lagidrottare så är det dessutom så att det man gör på träning påverkar de andra i laget. Presterar man på sin, för stunden, bästa nivå hjälper man också de andra i laget att prestera på samma höga nivå eller ännu bättre. Att gå på halvfart förstör dubbelt – den egna prestationen blir lidande och dessutom hjälper man heller inte lagkamraterna att nå sin bästa prestation.

Detta går att översätta direkt på de flestas arbetsvardag där tempot ofta varierar. Skarpa lägen avlöser lugnare situationer där man får tillfälle att planera, utföra och utvärdera sina uppgifter utan att det finns ett yttre krav på prestation mer än att man gör sitt bästa. För att lyckas måste man också få misslyckas ibland och få en ny chans att göra rätt. För att lyckas som grupp måste det dessutom finnas en tillåtande kultur och en gemensam vilja att alltid prestera sitt bästa.

I vår verksamhet existerar dock knappt en arbetsvardag i den meningen att liknande uppgifter återkommer och att man hela tiden får nya chanser att göra samma sak fast lite bättre. Ingen dag är den andra lik och jag har börjat förstå att det är just det som är vår arbetsvardag. Man måste gilla nya utmaningar och att lära in snabbt eller under tiden man presterar eftersom det är det som är den röda tråden för oss. Jag har upptäckt att jag gillar det. Det är spännande att starta upp en ny vecka och inte riktigt veta vilka nya situationer man kommer att stå inför. Kommer jag att behöva packa ner en av svärfar lånad skruvdragare i handväskan och ta med mig på tunnelbanan för att skruva på ett underrede hos en kund? Kommer jag att hitta kvarglömda rynkbandskrokar i fickan när jag letar pappersnäsdukar till små smutsiga fingrar på lekplatsen? Kommer jag att få chansen att prata inredning med någon ny kund som håller på att renovera eller göra om hemma? Kommer jag att få packa upp den där efterlängtade fåtöljen och få se den passa perfekt in hemma i någons vardagsrum?

Att leva med ett kreativt arbete som utmanar med skarpa lägen varje dag är oerhört spännande och roligt. Att dessutom få vara en del av ett team som hjälper varandra och som bara ger mer positiv energi ju högre kraven blir är grymt utvecklande. Det är sällan vi får tillfälle att ”träna” tillsammans men det finns en tillåtande kultur och vi har en gemensam vilja att alltid göra vårt bästa. Det är viktigt när vardagen varierar, förutsättningar förändras och man aldrig riktigt vet vilka utmaningar man kommer att ställas inför. Det enda vi kan vara absolut säkra på när en ny vecka startar är att vi kommer att få bära möbler. Och att vi alla blir starkare.

Om du vill hänga med oss i vår svängiga vardag rekommenderar vi vårt Instagram-konto, @cohomemalmo eller vår Facebook-sida, C/O Home Malmö.

Standard
Maria Rosander

MED SKÖNHET I SINNET

Energikontot står lite på minus nu och jag känner mig påtagligt matt i pälsen. Stambytet drar ut på tiden, måste-listan tycks aldrig ta slut och vårsolen leker tittut med mig för att sedan med jämna mellanrum överraska med kastvindar och regnskurar. Jag är lite trött just nu helt enkelt. Matt i pälsen av byggdamm. Jag längtar hem till hemmet under takåsarna, som ännu är obeboeligt pga rådande renovering. Jag saknar det som är min tryggaste plats på jorden. ”-Kom, vi rymmer för en stund, jagar skönheten och åker ut på äventyr i grannkommunen” säger min vän med glitter i blicken. Ett erbjudande en trött äventyrerska av mitt slag inte kan motstå. En äventyrerska som anser att ”haur du sitt Malmöe haur du sitt väaerlden”. Mitt liv bjuder så ofta på äventyr i de trygga kvarteren runt omkring att jag sällan känner önskan att medvetet söka upp än mer händelser. Det finns liksom inte utrymme för det. Men just nu och just i dag behöver jag ett miljöombyte och lite äventyr befriat från luft tyngd av cement och damm.

Med spänd förväntan sätter jag mig i bilen. Nu ger vi oss ut på äventyr och till och med vårsolen närvarar med nyfikna strålar. Efter vägar kantade av gyllet gula rapsfält når vi vårt mål. En magiskt vacker plats: Sofiero slott. Jag hade glömt. Så nära och ändå hade jag glömt. Jag hade glömt hur underbart vackert det är på just den här platsen på jorden. Hur förtvivlat vackert här är. Hur förtvivlat mycket jag behöver ladda med skönhet. Inte en endaste byggplast, fulmaskin eller gammalt murbruk skymmer sikten. Här är magiskt att vara. Vi njuter lunch på den stora verandan med utsikt över grönska och hav. Jag, min vän och solen. Mätta och nöjda strövar vi sedan planlöst omkring i omgivningarna. Tar på den skira grönskan, låter solen värma kinderna och njuter blomsterprakten. Här viskar historien i vinden och svunnen skönhet kontrasterar med skir och ny grönska. Jag njuter. Så jag njuter av ögonblicket och av stunden. Av glitter i ögonen, av tystnaden och av närheten. Närheten till naturen. Gräset som kittlar mot bara vader och sanden som letar sig in i de slitna träningsskorna. Vi vandrar, sätter ord på tankar och laddar batterier. Så sakteliga återvänder den forna livsgnistan. Den där lite naiva och lyckliga.

bild

En dag av njutning går fort. Nöjda och med lungorna fyllda av syre återvänder vi till staden. Vår stad. Dammet, bullret och kaoset. Hemma. Jag älskar livet som råder runt Regementsgatan. Den stolta gatan ett stenkast från havet. Sällan längtar jag bort från avgaserna och sirenerna som ljuder i luften. Här är gott att vara bland mysiga kvarterskrogar, inredningsbutiker och caféer. Här i röran hör jag hemma. Mitt universum. Med sinnet fyllt av skir grönska och blomblad möter jag byggarbetsplatsen som nu är mitt hem. Jag hittar ett måttligt rent glas. Fyller det med vatten och några körsbärsblommor. Mitt på matsalsbordet, med sin duk av skyddande plast och lager av smuts placerar jag min hälsning från Sofiero. Min hälsning från naturen till staden. Med ett leende låser jag dörren bakom mig och skyndar ner till uteserveringen på gatan. Där på nyöppnade restaurangen på hemmagatan fyller jag lungorna med stadens avgasmättade dofter, munhuggs med personalen och njuter kvällssolen. Med ny glans i pälsen låter jag den milda kvällsluften mjukt bita i min kind. Jag njuter den fantastiska anrättningen på tallriken och förundras över min upptäckt. Förundras över att ha upptäckt någonting som jag inte visste att jag saknade. Kontrasten till staden. Vackert och rent. Smutsigt och fult. Skönheten i någonting helt annat. Med livslust och glitter i blicken. Jag ler och önskar mer…

Våren_2011_körsbär-072

SALLAD AV FÄRG OCH SKÖNHET

0,5 litet rödkålshuvud (fint strimlat)
0,5 dl olivolja
0,5 dl äppelcidervinäger (min personliga favorit är Kung Markattas)
Himalayasalt Svartpeppar (föredragsvis i nymalen form)

Lantliv-Syra-Susanna-Bl_varg6378-2

1 pkt/påse färsk ruccola (gärna den mindre och skirare sorten)
1 dl valnötskärnor
0,5 dl gojibär
150 g kallrökt lax
2 citronklyftor

Lägg den fint strimlade rödkålen i en större skål. Strö över salt och ”massera” kålen. Låt vila i ca 30 min. Skölj sedan av kålen och krama ur vattnet väl. Blanda olja, vinäger salt och peppar i en skål. Häll över kålen och låt marinera i ca 30 min. Lägg den färgglada kålen på tallriken. Fördela ruccola i ett jämt lager över. Strimla laxen i större bitar och sprid ut i ruccolan. Toppa med valnötskärnor och gojibär. Lägg citronklyftan som en gul kronan på verket. Färgglatt, vackert och gott…

Njut! /Maria

Standard
C/O Home

UT MED GAMMALT SKRÄP – IN MED NY LUFT

Det finns få månader som känns så renodlat fixiga som maj. Det är storstädning och rensning i alla hem inklusive trädgårdar, förråd och garage. Vet inte om det beror på ett nedärvt vårstädningstänk eller om det helt enkelt är så att vi ser hemmet bättre nu när ljuset kommer tillbaka. Jag försöker varje vår att göra någon slags ordning på alla förvaringsutrymmen så att var sak har sin plats. Men efter ett par månader när man har levt, plockat bort, röjt undan samt både storstädat och småstädat så har man ändå till slut en massa olika saker liggandes, uppenbarligen bortstädade vid olika tillfällen, på diverse ställen utan att egentligen ha en egen plats.

Nyckeln till att skapa en långvarig förvaringslösning är att bygga in luft i systemet. Det räcker inte med att rensa så att man i prydlig ordning precis kan få plats med allt det man väljer att spara. Man är helt enkelt tvungen att rensa ut mer grejer än vad man hade tänkt sig så att man också, efter en tid, har plats för nya saker eller för saker man inte längre vill ha framme och vill kunna stuva undan. Med luft i garderober och skåp får man dessutom en större överblick och större manöverutrymme de gånger man ska ta ut eller ställa in något.

Men hur gör man om alla skåp och garderober redan är överfulla och alla saker har sin funktion någon gång under året men måste stuvas undan resten av tiden? I dagens nyproduktion är man ofta snåla med förvaring men har man möjlighet att påverka vid ett nybygge eller om man är sugen på att en gång för alla se till att få ordning på torpet så vill vi gärna tipsa er om en lösning som är både funktionell och snygg. Att använda sig av enkla förvaringsskåp med släta dörrar i samma kulör som väggfärgen och där man låter dem löpa från golv till tak. Traditionella skåp med släta luckor gör att förvaringslösningen smälter in och bildar en innervägg på ett helt annat sätt än om man hade haft skjutdörrar. Förvaring från golv till tak som bildar små nischer till rummen är en sober och prylslukande lösning som gör sig oerhört bra i ett annars svårmöblerat utrymme, nämligen korridoren. Men den här lösningen kan också med fördel göras i öppna planlösningar på en del av eller en hel innervägg. Se till att kika i kökssortiment såväl som badrumssortiment samt naturligtvis också på traditionella förvaringsskåp som garderober och dylikt. Överskåp som tillhör kökssortimentet kan till exempel bli en oerhört snygg förvaringslösning i ett vardagsrum. Om man hänger upp ett par stycken överskåp och väljer luckor efter väggfärg får man en förvaring som smälter in i rummet och sväljer mycket prylar.

Vill man finlira så är plexiglas ett mycket bra material att jobba med inuti sina skåp. Det kan med fördel användas både som hyllor och avdelare och ger en oerhört bra överblick och ett bra ljusinsläpp. Nackdelen är att det är relativt dyrt men ack så snyggt och användbart för att få en överskådlig förvaring.

Men det viktigaste av allt är som sagt att släppa in luft i skåp och garderober. Gör plats för mer tomma ytor och ni kommer att upptäcka hur lättjobbat det blir att plocka fram och plocka bort. Då blir det enklare att ställa var sak på sin plats och den nystädade känslan kommer att sitta i länge.

 

ED-Guiliana-Rancic-Closet-6

Bild lånad från Elle Decor

ED-Guiliana-Rancic-Closet-8

Bild lånad från Elle Decor

IMG_0751

VillaBl+Ñb+ñr135

Bild lånad av PS Arkitektur (länk)

VillaBl+Ñb+ñr143

Bild lånad av PS Arkitektur (länk)

 

Standard
Maria Rosander

VALBORG MED UTRENSNING

Jag ser på livet som en måltid. En måltid fylld av allt det goda. Den ultimata måltiden är god rakt igenom. Den underbara måltiden, men också den utopiska måltiden. Den jag strävar efter. Dock räcker det med ett skämt livsmedel eller en dålig råvara för att maten skall bli förstörd och ge en bitter eftersmak. Livsmedel med konstgjorda innehåll ger ingen energi. Det samma gäller med människorna runt omkring mitt matbord. De man förväntas njuta måltiden tillsammans med. Relationerna. Det finns inget mer nedbrytande och energikrävande än dåliga relationer. Falsk mat och falsk vänskap. Ibland behöver man se över sitt skafferi och sin bekantskapskrets.

Jag minns en valborgsmässoafton för ett antal år sedan. Minns du? Minns du då jag bodde i den där charmiga lilla tvåan i Rörsjöstaden med den prunkande innergården. Den med stora fönster utåt Föreningsgatan och med de vackert lutade trägolven. Du vet – den med kakelugnen. Jag har flyttat så många gånger sedan dess så du minns nog inte, men jag tror du minns vår utrensning av negativa element och dåliga relationer. Vi eldade upp en stor bunt av utprintade mail. Vi rensade och började om . Brände häxorna på grillen…och framkallade en astmaattack hos dig. Minns du?

Jag står vid majbrasan och minns. Minns känslan av att få rensa ut. Bränna bort dåliga relationer. Det är dags igen. Dags att ta en titt på alla de och allt det som påverkar mig i livet och tillvaron. Precis just så som dåliga och articifiella livsmedel med konstgjorda tillsatser inte hör hemma i vår mat, så hör inte dito relationer hemma i vårt liv. Falskt och på låtsas får inte plats. Får inte ges plats i tillvaron. Jag vill ha äkta råvaror och äkta relationer. Begränsa föroreningarna. Livet är för kort för någonting annat.

Valborg_vid_Ringsjön_2008

Förr och för länge sedan trodde man att häxorna härjade vilt under valborgsmässonatten. Numera vet man att häxor härjar mitt i bland oss oavsett tid på året. Min blick fastnar i de dansande lågorna. Med historiens häxor och händelser som bränsle i bålet matar jag elden ännu en gång. I tanken bränner jag de dåliga elementen som rör sig i mitt liv. Puts väck. Borta. Samtidigt lyfter jag blicken och följer rökens väg mot himlen och sänder alla er en tanke, alla er som står för det goda i mitt liv. Ni som är delikatesserna och de finaste råvarorna i min livsmåltid…

09454_1890_four_witches_1_1000_122_516lo

NÖTIG VÅRELD

När vi ändå rensar utsidan och runt omkring oss så passar vi på att rensa på insidan med hjälp av välgörande nötter och eldiga kryddor. Passar till allt! (Som alltid så rekommenderar jag så klart att du använder så rena råvaror som möjligt och gärna ekologiska)

100g mandel
100g cashewnötter
50g valnötter
50g hasselnötter
1 äggula
1 msk kokosolja
1 msk Himalayasalt
1 msk ingefära
1 msk paprikapulver
1,5 msk chilipulver

Lägg kryddorna i en större skål. Tillsätt äggulan och rör samman till en kryddpasta. Smält kokosoljan i en panna på medelhög värme. Häll oljan över kryddpastan. Rör om ordentligt så att alla ingredienser mixas väl. Lägg i alla nötter i skålen och krama in kryddorna med händerna, så att de får en jämn spridning. Fördela nötterna jämt på en plåt. Rosta sedan i mitten av ugnen i ca 10 min eller tills dess att de fått fin färg. OBS: Håll ett extra öga på cashewnötterna som tar färg fort. Om de blir för mörka smakar de bittert. Använd nötblandningen till att sätta smak på en matig sallad, som tilltugg, till mellanmål eller som smakförhöjare i kycklinggrytan. Endast fantasin sätter gränser. Njut elden. Hett, gott och välgörande.

Njut! /Maria

 

Standard